Are you lonesome tonight?
jesusPosted by mimmino 13 Sep, 2009 22:58Det är inte ofta jag känner mej ensam, alltså ensam med negativ klang.
Jag är en person som trivs att vara för mig själv och har behov av det. Jag tycker även om att vara med andra människor, men i det långa loppet längtar jag till slut efter en stund för mig själv.
Men...ibland händer det. Jag börjar tänka på att alla andra har någon att prata med, äta med osv och självömkan smyger sig in.
Engelskan har två ord som på ett bra sätt belyser de två sidorna av ensamhet:
* loneliness som uttrycker smärtan i att vara ensam
* solitude som uttrycker det härliga av att vara ensam
Loneliness har väl en funktion också, jag tror Gud har skapat oss med en längtan att ha utbyte med andra och har man inte det blir det en smärta.
Men ibland kan jag uppleva att känslan bottnar i något som inte är sant. Egentligen är jag aldrig ensam, eftersom Jesus lovat att alltid vara med mig! Och hur svårt är det att ta upp luren och ringa en vän?
Men när jag kommit in i självömkanstänket är det egentligen bara en sak som hjälper. Att vända mig till Jesus och tala om precis hur jag känner det just nu. Fullkomligt ärligt. Då lättar det och någon påminner mig om ord som:
"Herren är min herde, mig ska inget fattas, han låter mig vila på gröna ängar; han för mig till vatten där jag finner ro. Han ger mig ny kraft och leder mig på rätta vägar, sitt namn till ära. Inte ens i den mörkaste dal fruktar jag något ont, för du är med mig, din käpp och din stav gör mig trygg."
(Psalm 23:1-4)
"Han helar dem som har förkrossade hjärtan, och deras sår förbinder han."
(Psalm 147:3)
"Ty jag är viss om att varken död eller liv, varken änglar eller andemakter, varken något som finns eller något som kommer, varken krafter i höjden eller krafter i djupet eller något annat i skapelsen ska kunna skilja oss från Guds kärlek i Kristus Jesus, vår herre."
(Rom 8:38-39)
- Comments(0)http://eyes.mimminorlin.com/#post3
